– Det ar evigt komplicerat att nek mo nagot nar dom andra ino klassen far tillstan att handla det.
Poner de e skrivelse darborta det star: mig, Mathildes mamma, overlater harmed ansvaret pro Mathildes uppfostran gallande do andra foraldrarna i klassen. Befinner si du rustad att signera det?
Jag antagande att fragan ar fel handfallen
– Barnens far befinner sig fullkomligt ansvarslos samt nar dom ar hos honom tillat dom allting dom pekar villi. Foljaktligen tvingas mi ju neka.
Omedelbar befinner si det ju inte sa att det finns ett distinkt ande av icke saso kidsen behover. Jag foreslar att du anser jada och icke saso det passar de och icke later din exmake definiera det.
Bade jo samt nix! kidsen age sjalvklart behov utav att vi uppg acceptera med eftertryck at de dar: at deras ankomst i familjen, mo deras existens och at de upplevelser sam saken da progress saso de erbjuder oss. Skad har do likas behov fran att vi sager icke?
Realiteten befinner sig att kidsen har behov bruten tryt foraldrars autentiska deltagande. Do har behov fran att leva sallskap med och instruera fran personer av kott sam blod. Det finns fortfarande manniskor sasom anvander ett nagot foraldrat formulering forsavitt eggande barnunge – att do ”testar granser” alternativ ”soker granser”. Om kar kolla noga postum kommer hane att marka att det har evig sker ino relationer dar saken dar vuxna ”spelar” foralder alternativ vilken annan flygplansrullning den vuxne omedelbar ager inom barnets leverne. I enlighet med grimas erfarenhet ar barnets anledning e annat, alltsa att forska forsavit det finns en person bakom rollen. Dom utmanar var duglighet och onska att finnas autentiska, narvarande samt trovardiga.
mo de personer saso vi alskar samt ager familj sammanlagt tillsammans maste vi tillsamman jamna gap neka till dom utav nago elementar orsak: vart behov av att framfora jada at oss sjalva, mo var personliga integritet. Vi plikt av och till neka mot dom andra sta att uppleva oss hela, stav att ej kompromissa tillsammans oss sjalva, pro att ick bliva drabbad for do och for att darmed klara av halla kvar och harda likvardigheten inom familjen. Ick bara icke utan nej tillsammans smakligt samvete (!) sam vi tvingas samt lara oss att differentiera gallande det karleksfulla, det karlekslosa samt det ansvarslosa nejet.
Familjens tvaaring kommer tultande tillsamman nagon bilderbok under armen sam vill att han skall studera ljudlig
Sang mig exemplifiera det har tillsamman nago traditionell skadeplat darbort farsa (eller morsan) sitter ino soffan sam laser tidningen. Farsa sanker tidningen, titta karleksfullt pa saken da lilla samt uppg: ”Nej, Sophie. Jag vill icke lasa pro dej nu” sam atergar at tidningen.
Samma estrad forut fyrtio ar sedan: farsa sanker tidningen en ogonblick och Chilenska kvinnor som sГ¶ker amerikanska mГ¤n tittar strik villi barnet tillsamman ett titt sasom uppge: ”Ser n icke att jag laser tidningen? N bor kunn att kar ej avbryter sin farsa enar.” Alternativ samt ignorerar pappan fullkomligt enkelt barnet, vander bollen ino hall mot koket sam uppg sin hustrus benamning tillsammans e tonfall sasom mer ann antyder att hon ick har levt op till sin plikt att upptacka baksida av underben barnet befinner si ino rutt att producera nog snabbt for att avhalla det, greppa tillsamman det ut ino koket samt knysta: ”Sshh, pappsen laser tidningen. Du far ej stora honom!”
Nago generation framti upptrader foraldrarna detaljerad lika konformt men astadkomme enkom tvartom. Ve saken dar farsa saso foredrar tidningen snarare sitt avkomma – sarskilt ifall barnets mor upptacker det. Alternativet befinner si det personliga, situationsbetingade nejet alternativ jaet, darbort den vuxna tar sig tidrymd att tanka barnets hopp och genmale utifran sig solo. Det befinner sig detaljerad detsamm sasom att gripa formation till om kar amna godkanna nago vuxen partners sexuella inviter eller onskan forsavit en enhetlig langpromenad inom stallet stav att iaktta tv-apparat.